Rätt och fel om plaståtervinning: ”En pulka är ingen förpackning”

Varför ska vi sortera plastförpackningarna när de ändå bara eldas upp? Frågan dyker upp då och då, men bygger i grunden på ett missförstånd. – Självklart lönar det sig både ekonomiskt och miljömässigt att sortera sina plastförpackningar. Vår gemensamma utmaning är att vi lämnar alldeles för många andra plastprodukter i förpackningsåtervinningen som inte ska vara där, säger Ulrika Edh-Spranger, enhetschef för återvinning hos Trollhättan Energi.

”Allting brinner ändå vid rätt temperatur, så jag struntar i att sortera mina förpackningar”. Känns kommentaren igen?
– Just det resonemanget kan jag bli lite trött på. Det är att göra det väldigt enkelt för sig, samtidigt som du skjuter över ansvaret på andra. Visst, allting brinner ”vid rätt temperatur”, men konsekvenserna blir inte särskilt hållbara eftersom det ökar utsläppen av koldioxid, påpekar Ulrika.

”Stor skillnad på plast och plast”

Just när det gäller plaståtervinning så finns det dock en rad utmaningar att hantera för såväl förpackningsindustrin som återvinningsindustrin generellt.
– Grejen är att det är stor skillnad på plast och plast. Vi som konsumenter kan bidra genom att först skilja på vad som är en plastförpackning och vad som är en plastprodukt, som förpackningsindustrin inte kan återvinna. I grunden är mycket ganska uppenbart. Som att en kesoburk är en plastförpackning, men att en trasig plasthink eller pulka inte är det. Det är ganska enkelt att göra en första gallring. Sedan finns det förpackningar som består av olika material, men då finns vår sorteringsguide eller andra sajter. Det är faktiskt bara en googling bort, säger Johanna Eriksson, administratör inom återvinning hos Trollhättan Energi

Fastighetsnära insamling gör det enklare att sortera rätt

Förpackningsindustrins utplacerade återvinningsstationer, där du exempelvis kan sortera plast, metall, papp, tidningspapper och glas, kommer 2025 i Trollhättan till stor del att ersättas av det fastighetsnära återvinningssystemet med 4-fackskärl hemma hos alla villaägare. Förändringen gäller över hela Sverige och ska vara infört senast 2027. Trollhättan Energi siktar på att införa det redan två år tidigare.
– Det kommer att innebära en bättre och enklare sortering av alla plastförpackningar och andra hushållsförpackningar. Siffrorna från de 58 kommuner som redan infört 4-fackskärl visar det. Idag är det tyvärr bara 30 procent av den plast som lämnas vid återvinningsstationerna som verkligen ska vara där. Resten är plast som ska sorteras på Återvinningscentralen Håjum i stället. Merparten av allt det som sorteras rätt har grundförutsättningar att bli nya förpackningar, säger Ulrika Edh-Spranger.

Rätt sorterat är det omkring 75 procent av plastförpackningarna som återvinns.
– Det finns alltid en viss grad av sämre förpackningar som är smutsiga eller väldigt slitna som gör att de kan vara svåra att återvinna. Det kan också vara förpackningar som består av många olika färger och material. Transparent eller vit plast är alltid lättare att återvinna. men att sortera rätt ökar förutsättningarna, säger Johanna Eriksson.

Nya återvinningscentralen underlättar också

När den nya återvinningscentralen står klar i Trollhättan 2024-2025 kommer även sorteringen av övrig plast, som inte är förpackningar, att underlättas.
– Idag är det svårt att få hundra procent korrekt plastsortering på Återvinningscentralen Håjum. Helt enkelt för att det skulle tvinga våra kollegor där att fysiskt klättra ner i containrarna och göra en slutlig justering av allt som slängs. Det funkar inte av arbetsmiljö- och säkerhetsskäl. Uddevalla Energi har de faktiskt en grind runt sina plastcontainrar, så att ingen får slänga utan att någon ur personalen är med. Det enklaste och bästa för kunden är såklart kunna slänga all plast på ett ställe, men branschen är inte där ännu, konstaterar Ulrika Edh-Spranger.

Förbränning av plast orsakar koldioxidutsläpp

Plastindustrin jobbar hårt för att utveckla återvinningsprocesserna av plast, som inte är förpackningar. I väntan på fler lösningar är energiframställning idag ett vanligt alternativ. Förbränningen motsvarar dock 8 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, samtidigt som även framställningen och produktionen av ny plast leder till lika stora utsläpp. Klimatpåverkan börjar redan när oljan utvinns i andra länder, samt vid transport, raffinering och produktion.
FN uppskattar att plastindustrin är den snabbast växande källan till industriella växthusgaser i världen och kan stå för 19 procent av den totala koldioxidbudgeten år 2040. Från 2030 föreslås på EU-nivå att det blir lag på att varje plastförpackning som släpps ut på den europeiska marknaden ska innehålla återvunnen plastråvara.

Återvunnen plastflaska visar vägen

– Om vi ska kunna nyttja plastens många positiva egenskaper även i framtiden måste vi göra den cirkulär, konstaterade Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning, när en helt ny tvättmedelsförpackning nyligen presenterades. Den består av 95 procent återvunnen plast från svenska hushåll.

Den nya återvunna flaskan är ett resultat av flera aktörers samarbete. Lösningen minimerar behovet av ny fossil plast och bygger upp en marknad för återvunnen plastråvara, vilket på sikt stryper behovet av ny plast. Med den nya anläggningen Site Zero i Motala, som sätts i drift under hösten, kommer Svensk plaståtervinning att kunna producera nya cirkulära plastförpackningar av ett tiotal plastsorter.

Dyrare för alla att inte kunna återvinna

Teknikframstegen sporrar att fortsätta utveckla den lokal sorteringen av plastförpackningar, menar Ulrika Edh-Spranger på Trollhättan Energi.
– Så oavsett hur du än vrider och vänder, så är det i slutänden alltid bättre att källsortera än att inte göra det. Om inte annat så stärker vi våra beteendemönster och skapar förutsättningar för mer återvinning och mer återbruk i takt med att ny teknik utvecklas, påpekar hon.

I slutänden är det också en rent ekonomisk fråga för oss konsumenter.
– Det absolut dyraste som finns för oss är att hantera är osorterat restavfall eller att tvingas deponera, det vill säga lägga på hög eller gräva ner. Och den kostnaden landar i slutänden på kunden genom vår avfallstaxa. Förpackningar får vi faktiskt pengar för, medan restavfallet kostar pengar att bli av med. Så ju mer vi hjälps åt, desto mer kostnadseffektivt blir det för oas alla, säger Johanna Eriksson.

Känner du dig osäker hur du ska sortera?

Kolla in vår sorteringsguide från A-Ö

3 vanliga frågor om plastförpackningar

Hur sorterar jag snackspåsar till chips och ostbågar?

Påsar till ostbågar, chips och annat snacks sorteras som mjukplast. Vissa påsar har en film av metall på insidan, men de ska ändå sorteras som mjukplast eftersom den till största del består av plast. En del chips är förpackade i papprör med plastlock. Då sorteras locket som plast, medan själva röret sorteras som pappersförpackning. Om botten är av metall, så sorterar du ändå hela röret som papp eftersom merparten är av papp. Självklart kan du klippa bort metallocket och lägga i metall. Då får du en extra guldstjärna!

Hur sorterar jag nät och påsar till frukt?

Apelsiner, avokado och lök är exempel på frukt och grönt som ofta säljs förpackade i nät. Näten ska sorteras som platsförpackning. Även plastpåsar till frukt och grönt ska sorteras som mjukplast. Det bästa är såklart att köpa frukt och grönt utan plastförpackningar.

Ska frigolit läggas i plastsorteringen?

Större mängder eller större block lämnar du som plast vid din återvinningscentral, men mindre mängder sorteras som mjukplast vid återvinningsstationen. Det gäller även frigolitförpackningar för exempelvis kött. Lägg gärna lösa frigolitkulor i en plastpåse, så det inte flyger omkring vid hanteringen.