Tjej slänger matrester i komposttunna

Egen kompost – så gör du

I Trollhättan är det tillåtet att kompostera både trädgårdsavfall och hushållsavfall. Om du ska kompostera hushållsavfall måste din kompostbehållare vara skadedjurssäker och fungera året om. Den behöver inte vara isolerad, men en isolerad behållare gör det lättare att hålla igång komposteringsprocessen under vintern.

Det är viktigt att kompostbehållaren placeras och sköts så att grannar och omgivningen inte störs av lukt eller ohyra. Det är bättre att samla matresterna i en mindre hink under diskbänken än en stor, för om matrester blir stående kan det uppstå problem med lukt och jäsning. Så töm hinken i komposten ofta än någon gång då och då.

När du komposterar hushållsavfall minskar matavfallet och därför behöver soporna inte hämtas lika ofta.

Behållare för trädgårdskompost

Kompostbehållarens volym ska förstås vara anpassad efter mängden trädgårdsavfall. Ett bra riktvärde är ca 100 liter per 100 m2 tomt. Om du har möjlighet är det en fördel att använda två (eller flera) behållare och fylla på dem växelvis. Tänk på att stora öppningar på kompostbehållarna gör det enklare att tömma trädgårdskorgar och skottkärran, och underlättar när komposten ska blandas eller röras runt med grep.

Behållare för hushållskompost

Hur stor kompostbehållaren bör vara varierar mycket från hushåll till hushåll. Mängden matrester beror på livsstil, val av mat och måltidsvanor. Det finns faktiskt inget tydligt samband mellan antalet medlemmar i ett hushåll och mängden komposterbart material. Men det är betydligt vanligare att familjen köper en behållare som är för liten än för stor.

Om du tvekar mellan två behållare ta den större. Även för hushållskompost är det en fördel att ha två behållare, eller en behållare med två fack. Genom att växelvis fylla på komposten underlättas nämligen hanteringen av den färdiga kompostjorden. Du fyller på i den ena behållaren eller facket medan komposten mognar i den andra. Det är också bra att ha ett kärl med strömaterial intill behållaren.

Behållaren ska vara skadedjurssäker. Med skadedjurssäkert menas att råttor, möss, fåglar och andra djur inte kommer åt komposten. Behållaren måste ha ett lock och kunna stängas. Ingen springa eller öppning får vara större än cirka 0,5 cm – det gäller även botten.

Placering av komposten

Eftersom hushållskomposten fylls på varje dag, oavsett årstid och väder, bör den placeras lättillgängligt. Det underlättar om det finns belysning i närheten. Andra saker att tänka på är om du vill nå komposten torrskodd vid regn, eller om du behöver skotta snö långa sträckor vintertid. Om du har egen vattentäkt bör kompostbehållaren stå en bit från den, och inte heller under något vädringsfönster eller intill husets luftventiler.

Komposteringsprocessen

När matrester komposteras bryts de ner till jord precis som i naturen. Det är mikroorganismer, bakterier och svampar som sätter igång komposteringsprocessen och de behöver syrerik luft och lämplig fukt. För att de ska trivas ordentligt behöver matresterna innehålla lite olika näringsämnen, så blanda gärna.

Kompostbehållaren bör helst vara gjord av ett material som inte släpper ifrån sig några ämnen till kompostjorden, därför är tryckimpregnerat virke inte så lämpligt. Obehandlat virke bryts visserligen ner på naturlig väg efter ett antal år, men lämnar å andra sidan inga gifter i komposten. Det finns även behållare gjorda av återvunnen plast och rostfritt stål. Trädgårds- och hushållsavfall kan med fördel komposteras i samma kärl, förutsatt att behållaren är tillräckligt stor.

Problem med lukt och flugor?

Om det böjar lukta illa i komposten beror det antagligen på att den är för kompakt eller för våt. Luckra då upp den för att få in syre och tillsätt strömaterial. Om många flugor kläcks kan du lösa problemet genom att tillsätta ett ganska tjockt lager med gräs, jord eller sågspån. Det hindrar flugor att komma åt matresterna och gör komposten så varm att fluglarverna dör.

Håll rent runt hushållskomposten

Spill av matrester kan locka ohyra och skadedjur och därför är det viktigt att hålla rent runt komposten. Matrester som fastnar kring öppningen tar du lätt bort med diskborste och vanligt diskvatten. Det förhindrar också att insekter och larver samlas kring öppningen. Om du placerar kompostbehållaren nära huset blir det lättare att hålla rent och snyggt kring den.

Färdig kompost

Det tar mellan 6-12 månader innan komposten är mogen, men omogen gödselliknande kompost kan fås redan efter 3-4 månader. Bästa tiden att ta tillvara kompostjorden är under vår och höst.

Ta vara på den värdefulla kompostjorden

Kompost är ett naturligt jordförbättringsmedel av högsta kvalitet. Den är full av näring och kan användas till trädgårdsodling, fruktträd och bärbuskar. Den egna kompostjorden kan ofta vara bättre och effektivare än de jordförbättringsmedel som finns i handeln.

Stark och näringsrik

Du kan använda outspädd kompostjord på många olika sätt: i grönsakslandet, till rabatter och kupning runt rosor, som toppdressing på gräsmattan och som plantjord till buskar och träd. Om du däremot ska plantera små plantor och krukväxter behöver du blanda ut kompostjorden med vanlig trädgårdsjord, annars kan växtrötterna skadas av den starka näringen. Detsamma gäller när du sår frön. Blanda i proportionerna 1:5, det vill säga en del kompost och fem delar trädgårdsjord.

Långtidsverkande

Precis som hos långtidsverkande gödselmedel frigörs kompostens näring allteftersom växterna behöver den. Komposten luckrar också upp trädgårdsjorden och ökar genomluftningen och dess vattenhållande förmåga. Den gynnar också mikrolivet i jorden och stärker växternas motståndskraft mot sjukdomar. Så det lönar sig på många sätt att börja kompostera!

Tips

  • Efter att du fyllt på komposten de första gångerna kan du strö över gammal kompostjord eller jord från trädgårdsrabatten. Det tillför mikroorganismer som hjälper till med nedbrytningen. Gör det med jämna mellanrum för att hålla igång komposteringsprocessen.
  • Skär ner matresterna i bitar på cirka 1–3 cm och blanda väl. Då går nedbrytningen snabbare.
  • Efter varje påfyllning är det bra att lägga på lite strömaterial som löv, kutterspån eller papper. Det förhindrar att flugor samlas och ger komposten en bra struktur. Om du använder kutterspån kan du tänka en del strö till tre delar matavfall.
  • Blanda om och luckra upp komposten ibland. Då förbättras kompostmiljön och nedbrytningen går snabbare. Du kan använda en grep, spade
    eller handkratta.
  • Om du får stora mängder köksrester av samma sort, till exempel urkokta bär efter ett saftkok, är det viktigt att blanda upp det med strömaterial för att behålla kompostens porösa och luckra struktur.
  • Komposten får inte vara för våt. Lagom fuktighet är när komposten känns som en urkramad tvättsvamp.
  • När en full behållare ställts på mognad bör dess innehåll luckras upp och täckas med jord eller gammal kompost.

Exempel på vad du kan lägga i komposten

  • Matrester av kött, fisk, fågel, grönsaker, såser, mos, ris, spaghetti och liknande
  • Kaffe- och tesump, även kaffefilter och tefilterpåsar
  • Äggskal, räkskal, kräftskal och fiskrens
  • Gammalt bröd
  • Mat som passerat sista förbrukningsdag
  • Hushållspapper
  • Spån och strö från husdjur- och fågelburar
  • Rester och skal från frukt, grönsaker och rotfrukter.

Exempel på vad du inte ska lägga i komposten

  • Dammsugarpåsar
  • Förpackningar som innehåller plast
  • Cigarettfimpar och aska
  • Katt- och hundbajs

Relaterade sidor

Senast granskad: 2021-05-05