Matavfall

Matavfall är allt organiskt material som exempelvis rester från frukt, grönsaker, potatis, bröd, fisk och kött men också kaffefilter och tepåsar och ska sorteras i papperspåse.

Matavfallet används för att tillverka biogas – ett fossilfritt fordonsbränsle som är mycket bättre för miljön än bensin och diesel. Till skillnad från fossila bränslen bidrar inte biogas till växthuseffekten när det förbränns. Idag används biogas i Trollhättan till att driva stadsbussar, sopbilar, många av kommunens tjänstebilar och förstås privata personbilar. Restprodukterna från biogastillverkningen används också: Biogödsel går till jordbruket och varmvattnet återanvänds till själva tillverkningen.

I Trollhättan använder vi papperspåse till matavfallet. Med en papperspåse gjord av träflis istället för en plastpåse kan vi låta påsen gå med matavfallet direkt i rötningsprocessen mot biogas. De gamla plastpåsarna var tvungna att först sorteras ut. Nu kan mer biogas utvinnas samtidigt som användandet av miljöfarlig plast minskar. Andra fördelar med papperspåse är:

Mindre klimatpåverkan – lägre transportkostnad då matavfallet i papperspåsen torkar och vikten minskar
Bättre och renare biogas
Ingen extra kostnad för hushållen
Mindre lukt i hemmet (vid korrekt användning)

Vanliga frågor och svar

En bra tumregel är: ”Allt du kan tänka dig att äta och resterna av det”. Alltså matavfall. Utöver det kan du också slänga servetter, hushållspapper samt använda te- och kaffefilter. Exempel på sådant du kan kasta i matavfallspåsen är alltså potatis, ris, bröd, pasta, äggskal, teblad, kaffesump, kaffefilter, skaldjursrester, grönsaks- och fruktskal och rester av kött och fisk. Du får inte lägga läkemedel, snus, cigarretter, tuggummi, tandpetare eller glasspinnar i påsen. Ej heller kol, aska eller blomjord.

Det är helt normalt att det blir fett- och fuktfläckar på utsidan av papperspåsen. Det visar bara att påsen fungerar som den ska. Papperspåsens funktion är nämligen att andas för att fukten från matavfallet ska avdunsta. Låt alltid papperspåsen stå i påshållaren. Byt påse ofta, gärna varannan eller var tredje dag, för att undvika lukt. Det går även bra att lägga tidningspapper eller hushållspapper i botten på påsen för att suga upp lite av det blöta.

Tips när du använder papperspåsen

Använd alltid den gröna hållaren som du fått av oss tillsammans med papperspåsen.
Använd inga lock, låt påsen andas och innehållet torka.
Vik ut botten ordentligt (rektangulär form och platt botten).
Låt påsen luftas runtom – ventilation är superviktigt!
Fyll den max till den streckade linjen (annars är påsen svårt att stänga).
När du stänger påsen, vik in kortsidorna och rulla ihop den ordentligt.
Byt ut påsen var 3:e eller 4:e dag eller tidigare.
Tvätta ditt kärl så att inga matrester finns kvar – det är ett sätt att undvika ohyra i kärlet.
Fläckar på utsidan av påsen innebär inte att den läcker. Det betyder att den andas och fungerar som den ska.

Så undviker du flugor och larver i matavfallet under sommaren

Under varma sommarmånader är risken större för larver i ditt kärl för matavfall. Larver uppkommer naturligt i animaliskt avfall, oavsett om man har en papperspåsar i tunnan eller inte. Skillnaden är att man inte ser dem lika lätt om de är instängda inne i en pappers-eller plastpåse. Här kommer några tips på hur man kan undvika dem:

Det allra viktigaste är att hålla avfallet så torrt som möjligt. Ventilation är hemligheten bakom en välfungerande sortering av matavfall i papperspåse. Använd hållaren, platta till botten på papperspåsen och se till att det är luftigt runtomkring. Kanske lite hushålls- eller tidningspapper i botten på påsen kan göra susen om man har mycket blött matavfall.
Se till att försluta papperspåsen ordentligt så matavfall inte läcker ut.
När sedan påsen ska slängas så är det det bruna kärlet som ska användas. Det är avsett för matavfall. Det är nämligen ventilerat.
Om det är möjligt, placera ditt sopkärl i skuggan.
Tvätta kärlet noga emellanåt. Använd inga starka kemikalier och preparat. Ett sätt att få bort eventuell
lukt är ättika. Blanda hälften vatten och hälften ättiksprit i en blomspruta och spruta i kärlet.
Strö över lite kalk i kärlet så hjälper det mot flugor och lukt.

Återvinn matfett

Till matfett räknas smör, matolja, frityrolja, olja från konserver och inläggningar och rester från matlagning. Matfett får inte spolas ner i avloppet, då ställer det till problem. Det stelnar och orsakar stopp, både under din diskbänk och i Trollhättans avloppsnät. Återvinn därför matfettet istället för att hälla ut det. Använd olja från exempelvis soltorkade tomater till en dressing eller fett från stekning till en sås. Stelnat fett i stekpanna kan du torka ur med hushållspapper och slänga i papperspåsen, men övrigt fett är bäst att hälla över i en PET-flaska och lämna in på återvinningscentralen. Det insamlade fettet återanvänds i produkter som tvål, stearinljus och tvättmedel.