”Förbered dig – och undvik att hamstra”

Denna måndag är starten på den årliga Krisberedskapsveckan. De senaste åren med pandemi och Rysslands invasion av Ukraina har gjort att vi alla insett att vi måste vara beredda på att allting inte alltid fungerar som vanligt. - Vi behöver inte hamstra i panik, utan i stället lära oss att alltid ha en grundberedskap som gör att vi kan klara oss ungefär en vecka om viktiga samhällsfunktioner som el, värme och vattenförsörjningen sätts ur spel, säger Trollhättan Energis Informations- och säkerhetsansvarige Johan Bogfors.

Krisberedskapsveckan är ett initiativ från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den genomförs tillsammans med länsstyrelser, kommuner, frivilligorganisationer och företag. Trollhättan Energi har de senaste åren satsat extra på att utveckla såväl sin interna som externa beredskap ytterligare utifrån den samhällsviktiga roll företaget har. Även myndigheterna på central nivå har med anledning av pandemin satsat mer resurser både på praktiska förberedelser, men också direktiv och tips till allmänheten.

Konkreta tips för din krisberedskap
 
– Det finns en helt annan medvetenhet hos oss alla idag på grund av pandemin. Samtidigt ser vi nu hur effekterna av Rysslands invasion av Ukraina påverkar hela Europa, inte minst inom energisektorn. Det måste vi vara medvetna om och agera utifrån det, säger Johan Bogfors.

Ha beredskap för en vecka

Tidigare pratade myndigheterna om att vara förberedd så att man kan klara sig i hushållet i 72 timmar utan exempelvis vatten, el och värme. Nu har det efter regeringens direktiv utökats till en vecka, särskilt med tanke på att samhället främst ska kunna fokusera sina insatser mot de som är mest utsatta.
– Ju längre vi andra kan klara oss på egen hand, desto bättre. Men förutom praktiska förberedelser handlar det också om att vara mentalt förberedd. Bara en sådan sak som att på förhand förklara för sin tonåring att det under en period kan bli så att nätverk och TikTok inte kommer att funka som vanligt, påpekar Johan Bogfors.
 
Han menar att vi generellt sett måste förstå att det inte är en mänsklig rättighet att alla samhällsfunktioner alltid fungerar, även om vi i Sverige och i vår del av världen är vana vid det.
– Du får räkna med att det kanske inte går att hålla varmt i hela huset och att hela familjen faktiskt får sova i samma rum för att hålla värmen. Det handlar om att vara förberedd även i tanken och samtidigt är det viktigt att sätta in allt i sitt sammanhang och få en helhetsbalans. Om vi kommande vinter måste ransonera med el och kompensera ökade energikostnader med extra strumpor och varmare kläder inne, så är det ju relativt sett hanterbart jämfört med att tvingas leva i en sönderbombad stad i Ukraina där hela infrastrukturen är utslagen. Att ha den inställningen hjälper, även om det förstås uppstår besvärliga situationer jämfört med den vardag vi är vana vid.

Det är ofrånkomligt att det blir så att vid exempelvis ett längre elavbrott. Det gör inte att bara lampor, elvärme, fiber och alla vitvaror slutar fungera, utan även fjärrvärmen slås av. Kort sagt; ingenting blir som vanligt.

”Tänk solidariskt och undvik hamstring”

När vi gemensamt måste anpassa oss till förändrade förhållanden betonar Johan Bogfors också betydelse av att tänka solidariskt och att undvika hamstring. Hamstring ökar risken för att många andra inte får tillgång till det mest nödvändiga under en period.
– Pellets är ju en sådan produkt som det snabbt blir brist på och som redan kan vara svårt att få tag på, exempelvis. Värt att tänka på är att det är de människor som även i vanliga fall är extra utsatta som drabbas värst också när det blir kristider, konstaterar Johan.

Om en allvarlig krissituationen uppstår så är det viktigt att vara medveten att samhällsfunktioner och myndigheters insatser verkligen måste riktas till de mest utsatta. Exempelvis äldre och sjuka. 
– Så ju fler som tar eget ansvar och är förberedda för att klara sig själva, desto starkare förmåga får vi både här i Trollhättan och i hela landet. Första steget är att öka kunskapen om vad vi själva kan göra och det handlar i praktiken om ganska små och konkreta åtgärder, säger Johan Bogfors, som påpekar krisberedskap även är bra att prata om med grannar och i föreningar och organisationer.
– Vi blir mycket starkare när vi hjälps åt.

Checklistan som ger en grundberedskap

• På checklistan finns tips på saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället. Använd det du och dina anhöriga behöver. Tänk också på vad ni kan dela på och vad ni kan låna av varandra. 
• Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
• Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
• Flaskor och dunkar med rent vatten. 
• Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
• Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
• Sovsäckar, filtar och varma kläder.
• Tändstickor, stearinljus, värmeljus. 
• Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
• Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
• Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
• Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
• Extra batterier, laddade powerbanks.
• Kontanter, om betalkort slutar fungera.
• Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.

  Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap