Ett annorlunda samarbete. Under Trollhättans första cirkulära pop up-vecka i april träffades representanter för första gången ”på riktigt” från textilserviceföretaget Rikstvätt Bengtsfors, nystartade profilklädesföretaget Dvala och det kommunägda energibolaget Trollhättan Energi.

Arbetskläder från Trollhättan Energi kan få nytt liv på sommarens musikfestivaler

När Trollhättan Energi bytte utseende och fick ny logotyp uppstod en viktig fråga: Vad händer med alla gamla arbetskläder? Projektet blev starten på en resa som gav kreativa samarbeten och hållbara lösningar. Över 400 plagg fick chansen igen och ytterligare 1800 hittade en helt ny plats i cirkulära kretslopp.

– I samband med bytet av Trollhättan Energis utseende undrade många av våra kollegor hur vi skulle hantera arbetskläderna på ett hållbart sätt. För frågan handlade inte bara om hur vi skulle göra med de kläder som var slitna och som var tvungna att kasseras, utan också om de kläder som var ganska nya som skulle kunna användas igen. Kunde vi trycka över en ny logotyp på gamla kläder? Att hushålla med både ekonomiska resurser och kläder är en prioriterad fråga för oss, säger Sandra Magnusson, hållbarhetsansvarig hos Trollhättan Energi.

Förutom att undersöka möjligheten om kläderna kunde materialåtervinnas så var det ett bra tillfälle att sätta öka medvetenheten om vad cirkulära flöden handlar om i praktiken. Interna skillnader mellan avdelningar gjorde frågan ännu mer komplex. Rutiner och avtal för arbetskläder såg olika ut, och någon samordning fanns inte.

– Vi behövde tänka nytt. Det blev starten på en ganska krokig men spännande resa i sökandet av samarbetspartners och leverantörer. För tre år sedan var vi tidigt ute. Idag är textilfrågan betydligt hetare än vad den var då.

Finland eller Bengtsfors – lösningen fanns nära

Första steget blev att ta tillvara det som gick att återanvända direkt. Cirka 400 plagg fick nytt liv genom att den nya logotypen trycktes ovanpå den gamla. Men drygt 1800 plagg – både utslitna och en del mer eller mindre oanvända – blev kvar utan tydlig plan.

– Vi lade mycket tid på att hitta en lösning. Men det finns ännu ingen mogen marknad för att hantera uttjänta arbetskläder. Vi hade kontakt med bland annat Borås Science Park och även ett finskt företag, men kostnaden för hanteringen av kläderna och frakten var för dyr. I april 2023 saknades en mottagare av uttjänta arbetskläder helt enkelt. Så under tiden vi jobbade på en lösning fick kläderna stå i omklädningsrummen och vänta. Vi visste att de förtjänade bättre än att bara kastas bort, berättar Sandra.

Men det fanns en öppning. Den upphandlade leverantören Rikstvätt i Bengtsfors, hade ett pågående samarbete med Textilt Återbrukscentrum som drev ett innovationsprojekt finansierat av Vinnova.

– Vanligtvis  tar vi inte emot kasserade kläder från kunder som själva äger sitt gods, men i det här projektet gjorde vi ett undantag. Vi skickade en lastbil till Trollhättan och hämtade dem, berättar Ulrika Hedkrok, marknadskoordinator hos Rikstvätt Bengtsfors. Eftersom de flesta kunder hyr sitt gods av oss, är det vi som ansvarar för omhändertagandet av våra uttjänta textilier. Vi arbetar aktivt för att så mycket som möjligt ska tas tillvara genom redesign och återbruk, tillägger hon.

Från arbetskläder till utbildningsmaterial

På Stenebyskolan i Dals Långed fick sedan eleverna där en chans att jobba kreativt med kläderna. Det som tidigare varit slitstarka arbetsplagg förvandlades till väskor, möbelklädslar och andra användbara produkter.

– Det var en fantastisk möjlighet att bidra till utbildning och visa hur textilier kan få nytt liv. Men vi visste också att allt inte kunde återbrukas där, säger Sandra.

De kläder som blev kvar tog plats i lagerutrymmet hos Rikstvätt Bengtsfors – och pressen att hitta en lösning växte.

– Jag visste att vi behövde tänka ännu mer innovativt. Min inställning är att agera och våga vara innovativ. Men ibland är lösningen oklar och känns långt borta, säger Ulrika.

En Trollhättan Energi-tröja lever om och om igen på Way Out West?

Till slut, via Vargön Innovation, kom Ulrika i kontakt med det alldeles nystartade företaget Dvala. Företagets affärsidé är att reprinta och hyra ut profilkläder till evenemang.

– Jag vill samarbeta med eventpartners som tänker annorlunda och hållbart. Att köpa in kläder till ett evenemang för en helg och sen slänga dem – det är varken ekonomiskt, klimatmässigt eller mänskligt hållbart, säger Victoria Fagerlind, grundare och ägare till Dvala.

Bland annat samarbetar Dvala med Way Out West, där 1500 second hand-tröjor trycktes upp och användes under festivalen förra året. Efteråt samlades alla tröjor in, tvättades och lagrades – redo att användas igen vid nästa event.

Nu blir många av Trollhättan Energis arbetskläder en del av Dvalas cirkulära garderob. Med nya tryck och nytt syfte får de en andra och en tredje chans och mer därtill.

– Det var en lärorik resa, med nya och annorlunda samarbeten. Omställningen till cirkularitet kräver både uthållighet och nyfikenhet att kroka arm med samarbetspartners som man kanske inte har jobbat ihop tidigare. På vägen har jag träffat människor som inspirerar med sin innovationsförmåga och vilja att se lösningar som inte fanns. Och nästa gång jag går på ett event kanske jag försöker skymta en gammal Trollhättan Energi-logga under trycket på en tröja hos en funktionär, säger Sandra Magnusson.