Trollhättan Energi i nationellt forskningsprojekt för bättre avloppsplanering

Trollhättan växer och det byggs nya fastigheter, fler parkeringsplatser och andra allmänna ytor. Det ställer ökade krav på hanteringen av regnvattnet för att undvika översvämningar och samtidigt optimera reningen av avloppsvattnet. – Vi måste minska påverkan av regnvatten på vårt avloppsreningsverk, säger vatten- och avloppsingenjör Susanna Håkansson. Hon är en av dem inom Trollhättan Energi […]

Trollhättan växer och det byggs nya fastigheter, fler parkeringsplatser och andra allmänna ytor. Det ställer ökade krav på hanteringen av regnvattnet för att undvika översvämningar och samtidigt optimera reningen av avloppsvattnet.
– Vi måste minska påverkan av regnvatten på vårt avloppsreningsverk, säger vatten- och avloppsingenjör Susanna Håkansson. Hon är en av dem inom Trollhättan Energi som ingår i ett nationellt forskningsprojekt med syfte att utveckla nya digitala verktyg som beräknar avloppsflödena.

Runt om i Sverige brottas de flesta kommuner med stora investeringsbehov för att uppgradera åldrande ledningsnät. Kombinationen av gamla ledningar, ett förändrat klimat med intensivare regn samt fler bebyggda och hårdgjorda ytor, ökar belastningen på avloppsnätet. Plötsligt ökade flöden ökar risken för översvämningar och det kan också medföra behov av så kallade bräddningar, då orenat avloppsvatten tillfälligt rinner ut i ett vattendrag för att inflödet till avloppsreningsverket annars blir för stort.

”Regnvattnet behöver inte renas”

– Bräddningar vill vi definitivt undvika. Grundproblemet är att äldre avloppssystem inte separerar regnvatten, som rinner ner i gatubrunnarna, från det så kallade spillvattnet från exempelvis toaletter och duschar som kommer från hushållen. Regnvattnet i Trollhättan behöver ju inte renas utan kan gå rakt ut i Göta älv, men i äldre ledningssystem går allt i samma ledning och belastar därmed reningsverket helt i onödan, säger Susanna Håkansson.

Trollhättan Energi började redan för drygt 30 år sedan med att successivt förnya ledningsnätet för att separera regnvatten och avloppsvatten, men det är ett omfattande arbete som tar lång tid. Samtidigt ökar flödena till avloppsreningsverket på grund av fler skyfall och ett Trollhättan som växer. Fler invånare och företag innebär helt enkelt mer spillvatten från vardagslivet.

Nationell forskning i Future City Flow

– Men vi ser nu ändå tendenser till att andelen regnvatten till avloppsreningsverket minskar. Fram till år 2023 är målet att ha minskat andelen av det vi kallar tillskottsvatten från 70 till 60 procent, så att reningen vid avloppsreningsverket optimeras. Därför gör vi nu ingående analyser av hur vi kan styra flödena bättre, påpekar Susanna, som tillsammans med bland annat processingenjör Per Rundahl vid avloppsreningsverket jobbar aktivt med konkreta åtgärder knutna till det nationella forsknings- och utvecklingsprojektet Future City Flow.

Trollhättan Energi ingår i forskningsprojektet tillsammans med aktörer i bland annat Malmö, Lund, Göteborg, Helsingborg och Oslo. Future City Flow är finansierat av den statliga forskningskoncernen Vinnova och målet är att utveckla ett digitalt system, som gör det enklare att mer exakt beräkna flödena och planera vattenhanteringen.

”En stor utmaning för många städer”

Det handlar om att sortera och visualisera data för tillskottsvattnet och beräkna utfallet i olika projekt. Underlaget används sedan för att göra rätt prioriteringar och rätt investeringar i beslut om avloppsnätets utformning och utveckling. Samtidigt kan underlaget bidra till att förbättra styrningen av befintliga avloppssystem och den kapacitet som redan finns.
– Det här är en stor utmaning för många städer och det är inget som görs i en handvändning, konstaterar Susanna.

I Trollhättan, Helsingborg och Göteborg har testerna kommit till steg 3, vilket innebär fullskaliga implementeringar av Future City Flow. Samtidigt tittar man nu på hur det digitala verktyget också kan användas globalt.
– Hittills är det mycket positiva erfarenheter. För oss handlar det i slutänden om att vi förstås ska fortsätta leva upp till de reningskrav som ställs på vårt avloppsvatten, påpekar Susanna Håkansson.

Skoftebyn-projektet gör skillnad

Sedan två år tillbaka pågår bland annat ett omfattande arbete i Skoftebyn, där hittills drygt tre kilometer gamla och kombinerade vatten- och avloppsledningar successivt ersatts av separata ledningar för spill- respektive dagvatten. Det innebär bland annat radikalt minskad risk för källaröversvämningar. Regnvattnet får nu ett eget ledningsnät direkt ut i älven, istället för att konkurrera om flödesutrymmet i samma ledningar med hushållens spillvatten, som måste gå via avloppsreningsverket.