
Erik Sjöberg, avdelningschef för Avloppsvatten och Laboratorium och Per Rundahl, Processingenjör hos Trollhättan Energi.
Här styr svältfödda bakterier kampen för renare vatten
Det luktar nästan ingenting. Och det kanske är det, det mest oväntade när man kommer ner i Arvidstorps avloppsreningsverk, 40 meter under marken. Här nere, i bergrummen under Trollhättan, är ett av stadens största miljöprojekt på decennier nyligen avslutat.
Nya bergrum har sprängts ut. Bassänger stora som industrilokaler har byggts. Avancerade processer styr hur miljarder mikroorganismer arbetar dygnet runt för att rena vattnet innan det släpps tillbaka till Göta älv.
Och samtidigt är det mesta dolt för den som bor ovan jord.
– Det här är ju samhällskritisk infrastruktur. När det fungerar ska ingen egentligen tänka på det, säger Per Rundahl, processingenjör hos Trollhättan Energi.
Men bakom det som för många bara är “avlopp” pågår högteknologi i industriell skala.
Ett reningsverk som var för litet och ökade krav på rening
Allt började egentligen med att Trollhättan växte snabbare än reningsverket. Arvidstorps avloppsreningsverk byggdes redan 1968 och har sedan dess byggts ut i flera omgångar. Biologisk rening tillkom på 70-talet. Kväverening byggdes ut 2012. Skivfilter installerades 2014 – tidigt jämfört med många andra reningsverk i Sverige.
Men runt 2017 blev det tydligt att nästa stora steg behövde tas. Staden växte. Nya bostadsområden såsom exempelvis Vårvik planerades. Samtidigt skärptes miljökraven.
– Vi insåg att det gamla tillståndet inte skulle räcka för framtiden. Vi behövde både öka kapaciteten och rena vattnet ännu bättre, säger Erik Sjöberg, avdelningschef för Avloppsvatten och Laboratorium.
Det blev starten på Bio3 – ett projekt som är en av de största investeringarna inom vatten och avlopp i Trollhättans historia.
Plats för 10 olympiska simbassänger
För att skapa plats åt den nya reningen behövde enorma mängder berg sprängas bort. Cirka 80 000 kubikmeter sprängsten transporterades ut från berget – motsvarande tusentals lastbilslass. Samtidigt skulle den gamla verksamheten fortsätta fungera dygnet runt.
– För ett och ett halvt år sedan var det nästan bara berg här nere. Nu står vi mitt i en helt ny anläggning, säger Per Rundahl.
Den nya delen av reningsverket är byggd som ett U, ungefär 140 meter långt, 18 meter brett och 11 meter djupt. Det motsvarar ungefär 10 olympiska simbassänger. Här finns nya biologiska reningssteg, eftersedimentering och avancerade processer för kväverening. Bio3 är en del i satsningarna för en bättre rening av avloppsvattnet som dessutom har inneburit investeringar i:
- ny slamhantering ovan jord,
- mottagning för externslam från enskilda avlopp,
- ny gasmotor för lokal el- och värmeproduktion,
- förstärkt kapacitet för inkommande vatten,
- och nya processer för att klara framtidens miljökrav.
Totalt handlar projekten om investeringar på drygt 700 miljoner kronor.

Erik Sjöberg och Per Rundahl i Bio 3 som nu är i full drift.
“Vi ger bakterierna mat och sprit – sen svälter vi dem”
Det låter nästan som något från ett biologilabb. Men i praktiken är det så modern avloppsrening fungerar. I Bio3 används en kombination av aktivslamteknik och biofilmsteknik där bakterier och mikroorganismer gör det största jobbet.
– Vi ger mikroorganismerna olika miljöer och förutsättningar i olika zoner genom den biologiska reningen. De får mycket mat och sedan svälter vi dem, om vartannat. Vattnet pumpas runt och det fria syret plockas bort. På det sättet får vi dem att ”äta” och omvandla övergödande ämnen och rena ut dem från avloppsvattnet. Det är det som gör processen så dynamisk, säger Per Rundahl.
Han beskriver hur reningsverket arbetar med att få bakterierna att “äta upp” kväve, fosfor och organiska ämnen innan det renade vattnet släpps ut i Göta älv. De mätta bakterierna är det som sedan bildar slammet som det tillverkas biogas av.
– De är lite som oss, de äter det godaste först. Om det finns godis så äter de det och struntar i grönsakerna. Men genom att vi pumpar runt vattnet kan vi lura dem och servera godiset i en miljö där de måste äta grönsakerna också. Om vi inte lyckas måste vi mata dem med tillsatt etanol, ja sprit helt enkelt, säger han och skrattar. Genom att ändra förutsättningarna kan vi få dem att bryta ner mer, ta upp mer kväve och fosfor och arbeta mer effektivt.
Målet är tydligt: bättre rening med så låg energi- och kemikalieanvändning som möjligt.
Färre transporter och bättre arbetsmiljö och biogas blir värme och el
En stor del av projektet handlar också om sådant ingen ser eller tänker på till vardags. Tidigare kördes tunga dieseltransporter med slam upp och ner ur berget flera gånger varje dag. Den gamla slamhanteringen låg trångt och innebar en betydligt tuffare arbetsmiljö.
Nu har slamhanteringen flyttats ovan jord. De öppna containrarna har ersatts av större och täckta lösningar. Transporterna har minskat kraftigt och arbetsmiljön har förbättrats.
– Förr var det mycket transporter nere i berget och en helt annan miljö att arbeta i. Det här är en enorm skillnad för personalen, säger Erik Sjöberg.
Samtidigt används biogasen från processen nu för att producera både el och värme till anläggningen.
Nu renas fem badkar avloppsvatten i sekunden
De nya utsläppskraven började gälla fullt ut 2026. Nu ska Arvidstorp bland annat klara betydligt lägre utsläppsnivåer för kväve och fosfor än tidigare. Och redan under tester och provdrift har resultaten sett lovande ut.
– Vi ser att vi klarar nivåer som tidigare hade varit väldigt svåra att nå. Det är ett kvitto på att satsningen fungerar, säger Per Rundahl.
Samtidigt har kapaciteten ökat kraftigt. Reningsverket kan nu hantera betydligt större mängder vatten än tidigare – något som är avgörande när Trollhättan fortsätter växa. Tidigare ett badkar i sekunden med fullständig rening – nu kan man rena ungefär motsvarande fem badkar i sekunden.
– Med utbyggnationen har vi ökat kapaciteten med 40 procent och förbättrat reningen av fosfor, kväve och organiska föreningar kring 50 procent.

Provtagningsstation.
Ett projekt som ska hålla länge
Även om Bio3-steget nu står färdigt är arbetet med framtidens avloppsrening långt ifrån över. Nästa steg handlar om fortsatt utveckling, energieffektivisering, beredskap och framtida underhåll. De gamla bassängerna har ett stort renoveringsbehov, exempelvis.
För samtidigt som anläggningen blivit modernare har också samhällets krav förändrats.
– Vi måste tänka mycket mer på redundans och beredskap idag. Vad händer om något slås ut? Hur säkrar vi en samhällsviktig funktion även i kris? Det är frågor som hela vatten – och avlopps-branschen arbetar med nu, säger Erik Sjöberg.
Och kanske är det just det som Bio3 ytterst handlar om. Inte bara om bassänger, pumpar och processer – utan om något mycket större. Att Trollhättan även i framtiden ska ha rent vatten, fungerande avlopp och en renare Göta älv. Det handlar dessutom inte bara om Trollhättan, utan alla som lever nära och använder Göta älv som dricksvattenkälla nedströms.
Fakta: Bio3 och kväverening 2.0 på Arvidstorp avloppsreningsverk
Vad är Bio3?
En omfattande utbyggnad och modernisering av Arvidstorps avloppsreningsverk. Det är en del i satsningen för kväverening 2.0.
Varför görs satsningen?
För att:
- klara hårdare miljökrav,
- minska belastningen på Göta älv,
- öka kapaciteten när Trollhättan växer,
- förbättra arbetsmiljön,
- och framtidssäkra en samhällskritisk verksamhet.
Det här ingår i projektet och i satsningen på bättre kväverening:
- nytt biologiskt reningssteg,
- utbyggd kväverening,
- ny slamhantering,
- mottagning för externslam,
- gasmotor för el och värme,
- ökad kapacitet för inkommande vatten.
Kapacitet:
Reningsverket dimensioneras för 70 000 personekvivalenter. Det vill säga det ska klara av att rena avloppsvatten från 70 000 personer varje dag.
Investering:
Drygt 700 miljoner kronor.

Erik Sjöberg och Per Rundahl 40 meter under Trollhättan.









